Naturlig Pre- & probiotika
Bröstmjölkens komponenter kan påverka tarm & immunförsvaret
Bröstmjölk har en unik och komplex sammansättning som säkerställer tillväxt, utveckling och skydd för spädbarnet, t.ex. genom immunförsvaret. Bröstmjölk innehåller bl.a. naturligt förekommande oligosackarider (även kallade HMO eller prebiotika) och goda bakterier (även kallade probiotika), såsom bifidobakterier, som påverkar tarmfloran och immunförsvarets utveckling.1-3


**Ref no. 4 and 5 *** Ref. no. 4 and 7. **** Ref. no. 8.

Nutricia har studerat bröstmjölkens komponenter och dess fördelar i över 40 år.
Naturlig PREbiotika eller HMO – Varför är de viktiga?
Vad är prebiotika? I litteraturen definieras det som “ett substrat som selektivt används av mikroorganismer hos värden, som bidrar till en hälsofördel”.6 Enklare sagt, de är kolhydrater, och mer specifikt fibrer.
Naturliga fibrer eller prebiotika i bröstmjölk kallas Humana Mjölk Oligosackarider (HMO), och oligosackariderna utgör den tredje största komponenten i bröstmjölk. De finns i stora antal, och har extremt komplexa sammansättningar bestående av både kort- och långkedjiga strukturer.
Naturliga HMOs ger en prebiotisk effekt för att gynna en hälsosam tarmflora och bidra till ett stärkt immunförsvar hos ammade spädbarn9,10 baserat på följande funktioner:
Synbiotikan i SYNEOTM, Bifidobacterium breve M-16V och scGOS/lcFOS (9:1), har visat sådan positiv synergi-effekt i prekliniska studier30-31
Nutricia Research om Bröstmjölk
Bröstmjölk är den bästa födan för spädbarn och amning har åtskilliga fördelar på kort och lång sikt, både för barnet och för mamman. Danone Nutricia Research stöder amning genom att undersöka den unika komplexiteten hos bröstmjölk. Vi vill bättre förstå dess sammansättning och relaterade fördelar så att vi, med inspiration från detta, kan utveckla innovativa näringsalternativ för mammor som inte kan amma helt.
Du kanske också är intresserad av
- Martin R, et al. Benef Microbes. 2010;1(4):367-382.
- Weng M, et al. J Dev Orig Health Dis. 2013;4(3):203-214.
- Newburg DS, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2000;30(Suppl 2):S8-17.
- Miqdady M, et al. Pediatr Gastroenterol Hepatol Nutr 2020; 23(1): 1–14.
- Kuntz S, et al. British Journal of Nutrition 99(3):462 71.
- Gibson GR, et al. Nat Rev Gastroenterol Hepatol 2017;14(8):491-502.
- Moossavi S, et al. Front Pediatr 2018; 6, 197.
- Jeurink PV et al. Benef Microbes. 2013;4(1):17 30.
- Ayechu-Muruzabal V, van S, Mank M, et al. Front Pediatr. 2018;6:239.
- Hegar B, et al. Pediatr Gastroenterol Hepatol Nutr. 2019; 22(4): 330–340.
- Musilova S, et al. Benef Microbes 2014; 5 (3): 273-83.
- Underwood MA, et al. Pediatr Res 2015; 78 (6): 670-7.
- Wickramasinghe S, et al. BMC Microbiol. 2015;15:172.
- Eiwegger T, et al. Pediatr Res. 2004;56(4):536-40.
- Bode L, et al. Thromb Haemost. 2004;92(6):1402-10.
- Eiwegger T, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(8):1179-88.
- Jantscer-Krenn E & Bode L. Minerva Pediatr 2012; 64 (1): 83-99.
- Newburg D, et al. Glycobiology. 2004;14(3):253-63.
- Wang B et al. Am J Clin Nutr 2003; 78 (5): 1024-9.
- Hill C et al. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2014;11(8):506-14.
- Martín R, et al. The Journal of Pediatrics 2003; 143: 754-758.
- Perez PF, et al. Pediatrics 2007;119: e724-732.
- Soto A, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2014;59(1):78 88.
- Martin R, et al. Benef Microbes. 2010;1(4):367 382.
- Mikami K, et al. Pharmaceuticals. 2012;5(6):629 642.
- Matsuki T, et al. Appl Environ Microbiol. 1999;65(10):4506 4512.
- Hougee S, et al. Int Arch Allergy Immunol 2010; 151:107-117.
- The ISAPP concensus paper (https://www.nature.com/articles/s41575-020-0344-2.pdf)
- Swanson KS, et al. Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology 2020;17:687–701.
- van Esch BCAM, et al. Immunity, Inflammation and Disease 2016;4(2): 155–165.
- Schouten B, et al. J Nutr 2009;139(7):1398-403.
Innehållet riktar sig endast till hälso- & sjukvårdspersonal
© 1996 – 2021 Nutricia