Naturlig Pre- & probiotika

Bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Bröstmjölk innehåller allt som spädbarnet behöver; kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler, prebiotika och probiotika.

Bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet. Bröstmjölk innehåller allt som spädbarnet behöver; kolhydrater, fett, protein, vitaminer, mineraler, prebiotika och probiotika.

Bröstmjölkens komponenter kan påverka tarm & immunförsvaret

Bröstmjölk har en unik och komplex sammansättning som säkerställer tillväxt, utveckling och skydd för spädbarnet, t.ex. genom immunförsvaret. Bröstmjölk innehåller bl.a. naturligt förekommande oligosackarider (även kallade HMO eller prebiotika) och goda bakterier (även kallade probiotika), såsom bifidobakterier, som påverkar tarmfloran och immunförsvarets utveckling.1-3

**Ref no. 4 and 5 *** Ref. no. 4 and 7. **** Ref. no. 8.

Nutricia har studerat bröstmjölkens komponenter och dess fördelar i över 40 år.

Naturlig PREbiotika eller HMO – Varför är de viktiga?

Vad är prebiotika? I litteraturen definieras det som “ett substrat som selektivt används av mikroorganismer hos värden, som bidrar till en hälsofördel”.6 Enklare sagt, de är kolhydrater, och mer specifikt fibrer.

Naturliga fibrer eller prebiotika i bröstmjölk kallas Humana Mjölk Oligosackarider (HMO), och oligosackariderna utgör den tredje största komponenten i bröstmjölk. De finns i stora antal, och har extremt komplexa sammansättningar bestående av både kort- och långkedjiga strukturer.

Naturliga HMOs ger en prebiotisk effekt för att gynna en hälsosam tarmflora och bidra till ett stärkt immunförsvar hos ammade spädbarn9,10 baserat på följande funktioner:

PREBIOTISK effekt7,11-13

Direkt påverkan på immunceller14-16

Blockerar patogener och förebygger infektioner17-18

Byggstenar för hjärnan19

De prebiotiska HMOs stimulerar tillväxt och aktivitet av de probiotiska bakterierna som redan finns i tarmen.7

Läs mer om tillsatta HMO & Oligosackarider här

Naturlig PRObiotika – Varför är det viktigt?

Vad är probiotika? Probiotika är levande mikroorganismer, bakterier, som ger värden en hälsofördel när de administreras i tillräckliga mängder.20

Bröstmjölk innehåller naturligt förekommande probiotika, vilket gör den till en rik källa av potentiellt kommensala bakterier för barnet.21-22 Bifidobacterium breve är en art av bakterier, eller probiotika, som ofta förekommer i bröstmjölk23-25 samt även i tarmen hos friska ammade barn.26

Preklinisk forskning har visat att den probiotiska bakterien Bifidobacterium breve M-16V är den mest lovande bakteriestammen för att minska allergiska symtom, och den har visat sig ha anti-allergiska egenskaper.27

Läs mer om säkerheten och valet av B-breve M-16V

Tillsatta Pre- och probiotika för barn med komjölksallergi – Bortom Symtomlindring

Med tanke på den viktiga roll som naturligt förekommande pre- och probiotika har i bröstmjölk, finns det övertygande anledning till att kombinera pre- och probiotiska ingredienser i hypoallergena ersättningar för kostbehandling av komjölksallergi, för att återbalansera tarmfloran (hantera dysbiosen) och modulera immunförsvaret.

Kombinationen av pre- och probiotika kallas synbiotika, men det är lite mer komplicerat än så. Utöver deras oberoende funktioner, är målet med att kombinera pre- och probiotika att också uppnå starkare positiva effekter tillsammans; detta refereras av ISAPP* för synergistisk synbiotika28-29

ISAPP’s defintion av synbiotika

Synbiotikan i SYNEOTM, Bifidobacterium breve M-16V och scGOS/lcFOS (9:1), har visat sådan positiv synergi-effekt i prekliniska studier30-31

Läs mer om innovationen SYNEOTM pre- och probiotika

Nutricia Research om Bröstmjölk

Bröstmjölk är den bästa födan för spädbarn och amning har åtskilliga fördelar på kort och lång sikt, både för barnet och för mamman. Danone Nutricia Research stöder amning genom att undersöka den unika komplexiteten hos bröstmjölk. Vi vill bättre förstå dess sammansättning och relaterade fördelar så att vi, med inspiration från detta, kan utveckla innovativa näringsalternativ för mammor som inte kan amma helt.

Läs mer om Nutricia Research

Du kanske också är intresserad av

Läs mer om synbiotika för spädbarn med komjölksallergi

Läs mer

Djupdyk i tillsatta GOS/FOS prebiotika

Läs mer

Urvalskriterier för B-breve probiotika

Läs mer

Besök nutricias webbplats

NUTRICIA NYHETSBREV

Ta del av nyheter, information och inbjudningar kring just ditt intresseområde

Prenumerera

Besök nutricias webbplats

NUTRICIA NEWS

Med more end 1Oligosackarider, även kallat prebiotiska oligosackarider eller helt enkelt prebiotika, definieras som “ett substrat som selektivt används av mikroorgan

Prenumerera

  1. Martin R, et al. Benef Microbes. 2010;1(4):367-382.
  2. Weng M, et al. J Dev Orig Health Dis. 2013;4(3):203-214.
  3. Newburg DS, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2000;30(Suppl 2):S8-17.
  4. Miqdady M, et al. Pediatr Gastroenterol Hepatol Nutr 2020; 23(1): 1–14.
  5. Kuntz S, et al. British Journal of Nutrition 99(3):462 71.
  6. Gibson GR, et al. Nat Rev Gastroenterol Hepatol 2017;14(8):491-502.
  7. Moossavi S, et al. Front Pediatr 2018; 6, 197.
  8. Jeurink PV et al. Benef Microbes. 2013;4(1):17 30.
  9. Ayechu-Muruzabal V, van S, Mank M, et al. Front Pediatr. 2018;6:239.
  10. Hegar B, et al. Pediatr Gastroenterol Hepatol Nutr. 2019; 22(4): 330–340.
  11. Musilova S, et al. Benef Microbes 2014; 5 (3): 273-83.
  12. Underwood MA, et al. Pediatr Res 2015; 78 (6): 670-7.
  13. Wickramasinghe S, et al. BMC Microbiol. 2015;15:172.
  14. Eiwegger T, et al. Pediatr Res. 2004;56(4):536-40.
  15. Bode L, et al. Thromb Haemost. 2004;92(6):1402-10.
  16. Eiwegger T, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(8):1179-88.
  17. Jantscer-Krenn E & Bode L. Minerva Pediatr 2012; 64 (1): 83-99.
  18. Newburg D, et al. Glycobiology. 2004;14(3):253-63.
  19. Wang B et al. Am J Clin Nutr 2003; 78 (5): 1024-9.
  20. Hill C et al. Nat Rev Gastroenterol Hepatol. 2014;11(8):506-14.
  21. Martín R, et al. The Journal of Pediatrics 2003; 143: 754-758.
  22. Perez PF, et al. Pediatrics 2007;119: e724-732.
  23. Soto A, et al. J Pediatr Gastroenterol Nutr. 2014;59(1):78 88.
  24. Martin R, et al. Benef Microbes. 2010;1(4):367 382.
  25. Mikami K, et al. Pharmaceuticals. 2012;5(6):629 642.
  26. Matsuki T, et al. Appl Environ Microbiol. 1999;65(10):4506 4512.
  27. Hougee S, et al. Int Arch Allergy Immunol 2010; 151:107-117.
  28. The ISAPP concensus paper (https://www.nature.com/articles/s41575-020-0344-2.pdf)
  29. Swanson KS, et al. Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology 2020;17:687–701.
  30. van Esch BCAM, et al. Immunity, Inflammation and Disease 2016;4(2): 155–165.
  31. Schouten B, et al. J Nutr 2009;139(7):1398-403.

Innehållet riktar sig endast till hälso- & sjukvårdspersonal

Personuppgiftspolicy | Cookies

© 1996 – 2021 Nutricia