B-breve M16V

Är probiotika, såsom bifidobakterier, säkert att använda för spädbarn? Om du inte är övertygad (än), titta gärna närmare på säkerhetsstudier och urvalskriterier som du finner här.

Är probiotika, såsom bifidobakterier, säkert att använda för spädbarn? Om du inte är övertygad (än), titta gärna närmare på säkerhetsstudier och urvalskriterier som du finner här.

Varför valet av B-breve M-16V i ersättningar för spädbarn?

Bifidobakterier är överlägset de vanligaste bakterierna i tarmen hos det friska, ammade barnet. Bakteriestammar producerar olika typer metaboliter, som kortkedjiga fettsyror, och i varierande volym. Därmed kommunicerar de olika med t.ex. barnets immunsystem.1,2 Poängen med detta? Immunstödet från dessa naturligt goda bakterier skiljer sig mellan stamtyp och volym; det är därför vi har valt bifidobakterier.

Figur 1: framtagen av Nutricia.3,4,5

Urvalsmetoden för B. breve

B. breve bakterier är de vanligaste arterna av bifidobakterier som finns i bröstmjölk6, och breve och longum är de vanligaste bifidobakterierna i tarmfloran hos ammade spädbarn.7

B. breve M-16V valdes ut bland 400 olika stammar och stöds av 17 kliniska studier sedan 1994. Det är tydligt att detta varken är en ny eller okänd art. B. breve M-16V har också studerats i olika allergiska populationer.

Faktum är att det är klinisk bevisat att Bifidobacterium breve M-16V:

  • Förbättrar allergiska symtom hos spädbarn med IgE-medierad atopisk dermatit8
  • Förbättrar blöjeksem och mjukgör avföringen9
  • Förbättrar gastrointestinal utveckling10
  • Förhindrar astma-liknande symtom11

Preklinisk forskning visar att Bifidobacterium breve M-16V är den mest lovande stammen för att minska allergiska symtom, och har även visats ha antiallergiska egenskaper.12

Säkerheten med B. breve för komjölksallergiska spädbarn

Bifidobakterier är bland de första bakterierna att kolonisera den nyfödda tarmen hos friska ammande spädbarn. B. breve-stammen (tillsammans med B. longum och B. bifidum) finns i stor utsträckning i tarmfloran hos friska spädbarn, och har varit föremål för genetiska studier i syfte att kartlägga de molekylära mekanismer som ligger bakom dess fördelaktiga aktivitet.

B. breve kan också ha en inverkan på immunförsvarets mognadsprocess och tarmbarriären , stödja spädbarnets utveckling av tarmbarriären13 och skydda från kolonisering av patogener (prekliniska data)14 samt förbättra vaccinationssvar.15

Säkerheten hos B. breve M-16V i modersmjölksersättningar är väldokumenterad med flera studier16,17,18,19,20 och säkerheten har dessutom visats i toxicitetsstudier in vivo.

In Vitro

  • Absence of pathogenicity
  • No harmful substances or metabolites
  • Devoid of virulence factors
  • No mutagenicity

In Vivo

  • Lack of toxicity (acute, chronic)
  • No pathogenicity
  • Reduced allergic symptoms (skin, respiratory)

Clinical Trials

  • 5 completed trials (Morinaga): VLBW, preterm, term, CMA infants
  • 5 completed trials (Nutricia): healthy infants, CMA infants, children, asthmatic adults (CT131, CT141, SYNBAD, MIPS, SMILE, ATOS, SYAS)
  • 4 trials in progress (Nutricia): IgE-med. CMA (PRESTO), non-IgE med. CMA (ASSIGN), C-section babies (JULIUS), healthy infants (COLOR)

bläddra på mobil

Tabell 1: framtagen av Nutricia.

Tidslinje över kliniska studier om säkerheten för B. breve

Figur 2: Översikt framtagen av Nutricia; endast exempel, ej heltäckande studieöversikt, kring säkerheten med B. breve.

Gå till Syneo biblioteket

NUTRICIA NYHETSBREV

Ta del av nyheter, information och inbjudningar kring just ditt intresseområde

Prenumerera

NUTRICIA NYHETSBREV

Prenumerera
  1. Davis EC, et al. Gut Microbes 2017;8(2):143–171.
  2. Davis EC, et al. Dig Dis Sci 2020; 65(3): 706–722.
  3. Davis EC, et al. Gut Microbes 2017;8(2):143–171.
  4. Davis EC, et al. Dig Dis Sci 2020; 65(3): 706–722.
  5. Lewis ZT, Nestlé Nutri Workshop Ser, 2017;88:149-59.
  6. Martin R, et al. Appl Env Microbiol. 2009;75:965–969.
  7. Davis EC, et al. Gut Microbes 2017; 8(2): 143–171.
  8. van der Aa LB, et al. Clin Exp Allergy 2010;40(5):795-804.
  9. van der Aa LB, et al. Clin Exp Allergy 2010;40(5):795-804.
  10. Wong CB et al. Nutrients. 2019 Aug; 11(8): 1724.
  11. van der Aa LB, et al. Allergy 2011;66(2):170-7.
  12. Hougee S, et al. Int Arch Allergy Immunol 2010;151:107-117.
  13. Chichlowski M et al. JPGN 2012;55(3):321–332.
  14. Fukuda S, et al. Nature 2011;469:543–547.
  15. Huda MN, et al. Pediatrics 2014;134(2):e362–372.
  16. Wong CB et al. Nutrients. 2019 Aug; 11(8): 1724.
  17. Akiyama K, et al. Acta Neonatologica Japonica 1994;30, 130-137 (translated).
  18. Hattori K, et al. Japanese Journal of Allergology 2003;52:20-30.
  19. Sato Y, et al. Acta Neonatologica Japonica 2003;39:247.
  20. Patole S, et al. PLoS One 2014;9(3):e89511
  21. Patole SK, et al. J Matern Fetal Neonatal Med 2016;29(23):3751-5.
  22. Fukishama Laboratory Fukushi Japan 1992

Innehållet riktar sig endast till hälso- & sjukvårdspersonal

© 1996 – 2021 Nutricia