Tarmmikrobiota och immunförsvar

Att ge symtomlindring vid komjölksallergi är högsta prioritet, och sedan då? Tänk om du även kunde stödja utvecklingen av dina patienters immunförsvar?

Att ge symtomlindring vid komjölksallergi är högsta prioritet, och sedan då? Tänk om du även kunde stödja utvecklingen av dina patienters immunförsvar?

Ladda ner: tarmens roll vid komjölksallergi

70-80% av immuncellerna finns i tarmen

Tarmfloran spelar en viktig roll vid allergi.1,2 Tarmbakterier är avgörande för vår hälsa och välbefinnande, och har många hälsofrämjande funktioner, t.ex normal gastrointestinal funktion samt funktion och utveckling av vårt immunsystem.3,4
Det är bevisat att tarmfloran hos allergiska spädbarn är mindre balanserad jämfört med den hos friska spädbarn. Tarmen hos allergiska spädbarn har visat sig ha lägre nivåer av bifidobakterier (en probiotisk stam) och högre nivåer av patogener – en obalans i tarmfloran som kallas dysbios.5-8

70-80% of immune cells placed in the gut

Ref. 9: Vighi G, et al. Clin and Experimen Immunol, 153 (Suppl. 1): 3–6.

Behandling av födoämnesallergi går bortom symtomlindring

Allergier hos spädbarn och i barndom är en tidig signal på att immunförsvaret reagerar onormalt, och kan därför betraktas vara i obalans.

I århundraden har behandling av komjölksallergiska spädbarn handlat om att undvika protein och att ge välbehövlig symtomlindring. Idag sker en övergång till en mer aktiv behandling; en dubbel metod som utgörs av kontrollerad allergenexponering samt att ge rätta förutsättningar för immunsystemet och dess utveckling.

Dysbios i tarmfloran & Immunförsvar

En obalanserad tarmfloran, eller dysbios, tidigt i livet är en riskfaktor för immunmedierade sjukdomar, såsom allergi och astma10,11. Detta är bakgrunden till det paradigmskifte vi ser mot mer aktiv behandling av komjölksallergi, genom modulering av tarmen och immunsystemet.

Ett välutvecklat immunförsvar har avgörande betydelse för att säkerställa upprätthållandet av hälsa hos spädbarn och barn, under hela livet12. Med andra ord, om vi kan modulera tarmfloran positivt, kan vi också träna barnets immunförsvar.

Nutricia Research om Tarm- & Immunhälsa

På Danone Nutricia Research fokuserar vårt immunologiteam på samspelet mellan näring och immunsystemet, både direkt och indirekt genom modulering av tarmfloran. De studerar effekten av näring med avseende på förebyggande och behandling av immunrelaterade sjukdomar, såsom allergi. Samt även möjligheten att näring tidigt i livet kan minska förekomsten av icke-smittsamma sjukdomar under senare år.

Läs mer

Näring är en immunmodulerande faktor

Immunsystemet utvecklas snabbt under de första 1000 dagarna av livet. Det är välkänt att både etablering och upprätthållande av en optimal tarmflora är viktigt för immunförsvarets utveckling, samt för god hälsa, särskilt hos spädbarn och barn.13

Olika miljöfaktorer, såsom förlossningssätt, kost och antibiotika-användning, påverkar spädbarnets tarmflora och immunförsvar. Dessa faktorer kan orsaka dysbios i tarmfloran, vilket i sin tur kan försämra utvecklingen av immunsystemet och potentiellt ge upphov till allergiska sjukdomar.12,13

Ladda ner: vikten av näring tidigt i livet

Näring är en nyckelfaktor som positivt kan påverka och träna immunförsvaret genom tarmfloran; bröstmjölk har denna förmåga.

LÄS MER OM BRÖSTMJÖLKEN

Expertis inom Allergi på Danone Nutricia Research

Danone Nutricia Research arbetar dedikerat för att hitta nya och innovativa sätt att minska allergibördan och hjälpa människor att leva både längre och friskare liv. Inom området allergi fokuserar vi på hur rätt näring tidigt i livet kan påverka allergiutveckling, allergibehandling och den övergripande immunhälsan.

Du kanske också är intresserad av

Hur bröstmjölk påverkar immunförsvaret?

Läs mer

Kan pre- & probiotika träna immunförsvaret?

Läs mer

Nutricia Research forskning om bröstmjölk

Läs mer

Besök nutricias webbplats

NUTRICIA NYHETSBREV

Ta del av nyheter, information och inbjudningar kring just ditt intresseområde

Prenumerera

Besök nutricias webbplats

NUTRICIA NYHETSBREV

Prenumerera

  1. Azad MB, et al. Clin Exp Allergy 2015;45(3):632-43.
  2. Bisgaard H, et al. J Allergy Clin Immunol. 2011;128(3):646-52.e1-5.
  3. Walker WA. Pediatr Res. 2017;82(3):387-395.
  4. West CE, et al. J Allergy Clin Immunol. 2015;135:3-13.
  5. Canani RB, et al. ISME J. 2016;10(3):742-750
  6. Ling Z, et al. Appl Environ Microbiol. 2014;80(8):2546-2554.
  7. Thompson-Chagoyan OC, et al. Pediatr Allergy Immunol. 2010;21(2 Pt 2):e394-e400.
  8. Candy DCA, et al. Pediatr Res. 2018;83(3):677-686.
  9. Vighi G, et al. Clin and Experim Immunol, 153 (Suppl. 1): 3–6.
  10. Aitoro R, et al. Nutrients. 2017 Jun 28;9(7):672.
  11. Prescott SL. J Allergy Clin Immunol. 2013;131(1):23-30.
  12. Simon AK, et al. Proc R Soc B Biol Sci. 2015;282(1821).
  13. Weng M, et al. J Dev Orig Health Dis. 2013;4(3):203-214.

Innehållet riktar sig endast till hälso- & sjukvårdspersonal

Personuppgiftspolicy | Cookies

© 1996 – 2021 Nutricia